I Sverige används arvsrätten för att referera till de rättsliga reglerna som styr fördelningen av en persons tillgångar och skulder vid dödsfall.
Arvsrättssystemet bygger på principen om laglott och testamente.
Laglotten är den del av en persons kvarlåtenskap viket betyder tillgångar och egendom. Laglotten är reserverad för nära släktingar.
I Sverige skyddar arvsrätten släktingarna till någon som dör. Enligt arvsrätten i Sverige finns det fyra ordinarie arvingegrupper dom är barn, barnbarn, föräldrar och makar/maka eller registrerade partner. Dessa grupper har rätt till arv enligt en särskild ordning.
Om det inte skulle finnas några arvingar
Då går arvet till andra släktingar, som syskon eller mor- och farföräldrar.
Om en person inte har skrivit något testamente gäller den lagstadgade arvsordningen. Kvarlåtenskapen fördelas mellan nära släktingar i en viss ordning enligt lagen.
För att undvika att arvet fördelas enligt denna ordning
bör man skriva ett testamente där det framgår vilka bestämmer och hur man vill att en fördelningen ska ske.
Viktigt att notera
Viktigt att notera att arvsrätten och reglerna kring fördelningen av ett arv kan vara komplexa och variera beroende på den specifika situationen och eventuella avtal eller testamente som finns.
Rekommendation att rådgöra med en jurist eller specialiserad juridisk rådgivare för att få rätt vägledning och information om arvsrätten i ett specifikt fall eller ärende.
